Den svarta lilla tiken rör sig mellan stenformationerna. Ruinerna står lika spöklika gestalter och blickar ner på henne. Den blodröda blicken glöder av en inneboende flamma. Lätta tassar placeras den ena framför den andra och det är bara gräset som stryks mot den svarta kroppen och avslöjar att någon tar sig fram i mörkret. Hon smälter in bra med den matt svarta fällen som inte ens månens reflekterande sken kan få att blänka.
Hon hade gått vilse på sin vandring och bestämde sig för att bara ...
↧