I den underjordiska grottan hade de två herdinnorna och aposteln samlats. På mitten av den mjuka stranden hade det bäddats med djurfällar. Eldarna som brann i sina håligheter i väggarna fyllde bergrummet med sitt dansande sken. Tystnaden var helig, och det enda som tilläts bryta den var när de smärtsamma inandningarna som fräste likt vatten på glödande stenar.
Vera låg onaturligt stilla. Huvudet höjt och öronen alerta men ögonen slutna. I en avlägsen bakgrund kunde hon höra Ehfra och Babs ...
↧